Final på Kungliga Operan i Stockholm …
Kära läsare nu ska du få höra… Igår började dagen som en helt vanlig dag med min egen yoga, mindset, träning på ETAGE 5 och sen bar det av med tåg till Stockholm. Klockan 17:00 hade vi två bloggare, Dagny Carlsson 103 år och jag stämt möte på Kungliga Operans stora trappa vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Jag bjöd henne på Carmen och Operan toppade med överraskningar, rosor och … Läs mer i Dagnys blogg. Du ska strax få den klickbara länken till hennes blogg, som hon startade vid 99 års ålder!Förra måndagen visste jag inte vem Dagny Carlsson var och troligen inte resten av Sverige heller, ja på ett ungefär. Nu blir hon stoppad överallt. På bilradion hörde jag först programmet i SRP1,Tendens, kunde inte gå ur bilen (till mitt lunchmöte), blev helt enkelt “eld och lågor” över Dagny Carlsson. Vi pratades vid på telefon och jag bjöd in Dagny till mitt Virtuella Bloggcafé. Där kom vi snabbt fram till våra många gemensamma tankar och intressen: Sagt och gjort – Vi går på Carmen! (igår). Om du som jag förra måndagen (24/8-15) inte har hört eller sett Dagny på radio och tv, så tipsar jag dig å det bestämdaste att klicka på länkarna nedan och:
- Lyssna på radioprogrammet!
- Titta på TV programmet, “Det är inte så dumt att bli gammal”
- Läs Dagnys blogg!
Det blir några fler foton här innan jag till sist knyter ihop minnena från måndagen 31/8 2015 med några citat från kvällsvandringen till T -banan.
När jag hämtat min packning och våra rosor steg vi ut i augustikvällen framåt 22:30 och Dagny säger: “Åhh, det är en sån där augustinatt som man bara kan drömma om!” Luften var mjukt ljummen. “Jag hade inte behövt någon jacka!”Framför oss strosade några operabesökare på skyhöga klackar tvärs över Kungsträdgården. Snett bakom mig hörde jag en japan vissla lite falskt för den som ville höra en slinga ur Carmens klassiska ledmotiv: “Jag älskar Carmen och Carmen älskar mig!”…
Och nu kära läsare får du hjälpa mig att fylla i det foto som aldrig blev taget… din fantasi tror jag kan teckna hur Dagny och jag sitter i Tunnelbanan med rosor i händerna, på kinderna och min packning som blomkrukor vid våra fötter!
“Nu ska jag hem och blogga!” sa Dagny och jag kan meddela att jag har fått lika många idéer som det är och har varit rosor in my Rosegarden. Så håll i hatten! Nu får vi se vad som händer här!
Tack Dagny – hela dagen var en present! Till mig, till dig och alla som vill dela härligheten av vad livet, denna dyrbara gåva, kan ge oss!
/Carin Coach 🙂 Ps. Visst är det mäktigt att se skillnaden på proffsfoto och mina små bilder med telefonen, tagna i hast!
Ps 2. Nyligen (31/1-17) var vi på Operan igen och såg La Bohème i en Nordisk ram, så enastående – vi var som förtrollade. Blogginlägget har pga intrång, tyvärr gått upp i rök, men minnet lever kvar hos oss som var där! Har du chansen, gör som Dagny och jag: Gå till Kungliga Operan och upplev sinnenas subtila, finkänsliga och varaktiga inre massage. Det är obeskrivligt, ska upplevas på plats!
Ps 3. Feodora, den 14 mars 2018 , Dagny 105 år. I snömodd och horisontellt snöblask tog vi oss via T-bana, på Dagnys bästa linje till Kungliga Operan och njöt av Feodora och numera prisbelönta sopranen Malin Byström, vars rolltolkning jag aldrig kommer att glömma! Vi njöt av en mycket spännande Poddinspelning i Brasseriet före Operans start – så vi fick pinna på för att hinna med allt! 😀